Tittis Bokträd: 2017

Ett litet smakprov:När min man kom hem tittade jag bekymrat på hans bleka ansikte. Det var inte länge sedan han hade haft influensa. Det såg ut om det skulle ta honom lång tid att repa sig. Men när han fick syn på sina barn med mjöl på både näsan och hakan försvann en del av hans trötthetsrynkor. Han sniffade uppskattande i luften. Det doftade nybakat i hela lägenheten. Överallt låg olika sorters kakor utspridda, och mitt i allt stod den stora sockerkakan som nästa dag skulle dekoreras vackert. Leif gick fram till den blivande tårtan och tänkte tjuvsmaka.
- Aja, baja, sa jag och smällde honom lekfullt över fingrarna. Du kan få en puss i stället. Tårtan är till i morgon. Leif slöt både mig och barnen i sin famn, och så stod vi där och kramades alla fyra.Vi avbröts av telefonsignalen och Lotta sprang iväg för att svara.
- Det är Angelica! Mamma, hon vill prata med dig.Angelica var min bästa väninna. Vi hade känt varann sen vi var små. Hon ville bara bekräfta att hon skulle komma på festen nästa dag.- Den här senaste fotograferingen trodde jag inte vi skulle hinna färdigt med idag, men det gjorde vi, så jag dyker upp som avtalat i morgon.
Med telefonen i handen blev jag stående och tänkte på hur Angelica hade börjat sin karriär som modell. Hon hade åkt till Australien med stora planer, men något hade hänt där och hon hade återvänt till Sverige. Angelica kändes mer som min syster än vad min egen äldre syster gjorde. Så när hon kom hem igen, kände min lycka inga gränser. Jag hade allt en kvinna kunde önska sig. En underbar man, härliga ungar, en trivsam bostad med min bästa väninna som en nära granne. Vad mera kunde man begära?
Mitt lyckliga ansikte mötte min blick i hallspegeln när jag tog några svängande danssteg framför den. Med ett leende sa jag till kvinnan i spegeln:

Vår bok går att läsa på datorn via denna länk:

https://www.solentro.se/bokhandel